Bygglovsbefriade åtgärderKomplett guide – vad får du bygga utan bygglov?

Plan- och bygglagen innehåller flera bygglovsbefriade åtgärder. Vissa kan utföras utan både bygglov och anmälan, medan andra bygglovsbefriade åtgärder ändå kan kräva anmälan och startbesked från byggnadsnämnden i din kommun.

Att en åtgärd är bygglovsbefriad betyder inte att man får bygga hur som helst. Även när bygglov eller anmälan inte krävs måste åtgärden uppfylla gällande byggregler, tekniska egenskapskrav och vara fackmässigt projekterad och utförd.

Byggherren – det vill säga du som låter utföra åtgärden – ansvarar alltid för att projektet uppfyller kraven i Plan- och bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF) och Boverkets byggregler (BBR).

Innan du påbörjar en bygglovsbefriad åtgärd bör du alltid stämma av med kommunen. En åtgärd kan vara bygglovsbefriad enligt huvudregeln, men på grund av särskilda förutsättningar kan bygglov, anmälan, marklov eller annan prövning ändå krävas.

Kommunens byggnadsnämnd kan ge vägledning om vad som gäller för just din fastighet. Är du osäker – fråga alltid innan du börjar bygga.

Här är en snabb översikt över de vanligaste bygglovsbefriade åtgärderna enligt Plan- och bygglagen:

• Bygglovsbefriad komplementbyggnad
• Bygglovsbefriat komplementbostadshus
• Friggebod (i folkmun)
• Attefallshus (i folkmun)
• Bygglovsbefriad tillbyggnad
• Tillbyggnad av komplementbyggnad
• Tillbyggnad av komplementbostadshus
• Ekonomibyggnad utanför detaljplan
• Fasadändringar
• Inglasning
• Ändrad användning i vissa fall
• Inredning av ytterligare bostad i vissa fall
• Altan
• Mur
• Plank
• Pool
• Parkeringsplats
• Upplag och materialgård
• Fasta förvaringsanläggningar
• Master, torn, skorstenar och vindkraftverk inom vissa gränser
• Mindre idrottsanläggningar
• Vissa rivningsåtgärder
• Vissa markåtgärder

En komplementbyggnad är en fristående byggnad som kompletterar en huvudbyggnad och normalt inte är en självständig bostad. I folkmun kallas det ofta friggebod, förråd, garage, carport, växthus, bastu, gäststuga eller Attefallshus.

Orden friggebod och Attefallshus används fortfarande mycket i folkmun, men lagstiftningen efter 1 december 2025 använder framför allt begreppet komplementbyggnad.

Inom detaljplan

• Högst 30,0 m² byggnadsarea
• Högst 4,0 meter taknockshöjd
• Byggnaden ska vara mindre än huvudbyggnaden
• Ska placeras inom tomten
• Tillsammans med övriga bygglovsbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus får totala byggnadsarean normalt inte överstiga 45,0 m²

Utanför detaljplan

• Högst 50,0 m² byggnadsarea
• Högst 4,5 meter taknockshöjd
• Byggnaden ska vara mindre än huvudbyggnaden
• Ska placeras inom tomten
• Tillsammans med övriga bygglovsbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus får totala byggnadsarean normalt inte överstiga 65,0 m²

Ett komplementbostadshus – i folkmun ofta kallat Attefallshus – är en fristående byggnad som kan användas som självständig bostad. Många privatpersoner söker på Attefallshus, men i juridisk mening kallas det normalt bygglovsbefriat komplementbostadshus.

Ett komplementbostadshus kan innehålla alla funktioner för boende, till exempel sömn, matlagning, hygien och förvaring.

Många säger fortfarande friggebod och Attefallshus, men reglerna efter 1 december 2025 bygger i större utsträckning på de juridiska begreppen:

• Bygglovsbefriad komplementbyggnad
• Bygglovsbefriat komplementbostadshus

Enkelt uttryckt: en friggebod, ett förråd, ett garage, ett växthus, en bastu eller ett Attefallshus utan självständig bostad kan beskrivas som en bygglovsbefriad komplementbyggnad. Ett Attefallshus inrett som självständig bostad kan beskrivas som ett bygglovsbefriat komplementbostadshus.

En tillbyggnad innebär att en befintlig byggnad ökar i volym – exempelvis genom utbyggnad, nytt rum, förstorad entré eller ett uterum.

Tillbyggnad av en byggnad som inte är komplementbyggnad eller komplementbostadshus kan vara bygglovsbefriad om tillbyggnaden är högst 30,0 m² bruttoarea eller öppenarea (eller en kombination av dessa) och inte överstiger byggnadens taknock.

Flera tillbyggnader räknas samman – den totala bygglovsbefriade tillbyggnaden får normalt inte överstiga 30,0 m².

Tillbyggnad av komplementbyggnad eller komplementbostadshus

En komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus kan också byggas till utan bygglov – så länge byggnaden efter tillbyggnaden fortfarande håller sig inom storleksgränserna (30 m² inom detaljplan, 50 m² utanför) och övriga krav uppfylls.

Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näringar kan i många fall vara bygglovsbefriade utanför detaljplan. Detta gäller inte vanliga privata förråd bara för att tomten är stor – byggnaden måste ha en faktisk koppling till sådan näringsverksamhet som omfattas av reglerna.

En fasadändring innebär att byggnadens yttre utseende förändras. Exempel på fasadändringar:

• Byta kulör på byggnaden
• Måla om huset i annan färg
• Byta fasadmaterial (t.ex. trä till puts)
• Ändra taktäckningsmaterial (t.ex. tegel till plåt)
• Ändra takets färg
• Sätta in nya fönster
• Flytta fönster
• Ändra storlek eller form på fönster
• Sätta igen fönster
• Ta upp nya dörröppningar
• Flytta dörrar
• Byta garageport
• Glasa in balkong, uteplats, altan eller uterum
• Ändra balkonger, räcken och andra synliga byggnadsdelar

Många fasadändringar på en- och tvåbostadshus kan vara bygglovsbefriade efter 1 december 2025. Bygglov kan ändå krävas om byggnaden är särskilt värdefull, ligger i ett kulturhistoriskt värdefullt område eller omfattas av skyddsbestämmelser, detaljplan eller områdesbestämmelser.

Andra byggnader än en- och tvåbostadshus kan ha andra regler, särskilt om fasaden eller taket vetter mot allmän plats.

Att glasa in en balkong, uteplats, altan eller ett uterum är en åtgärd som många ställer frågor om. Inglasning kan klassas som en fasadändring och kan därför i vissa fall vara bygglovsbefriad.

På en- och tvåbostadshus kan fasadändringar – inklusive att glasa in balkonger och altaner – ofta vara bygglovsbefriade efter regeländringen 1 december 2025. Det förutsätter att inglasningen inte medför en volymökning som överstiger gränserna för tillbyggnad.

En inglasning kan också behöva bygglov om den innebär att byggnaden ökar i volym utöver vad som är tillåtet för tillbyggnad, eller om särskilda förutsättningar gäller för fastigheten.

Själva poolen kräver normalt inte bygglov. Det gäller många vanliga pooler på tomten – men du behöver alltid tänka på helheten kring poolen.

Kontrollera alltid hela poolprojektet med kommunen – inte bara själva bassängen. Tänk också på säkerhet kring barn enligt BBR (t.ex. skyddsanordningar).

Altaner kan i vissa fall vara bygglovsbefriade. Bygglovsplikten påverkas av altanens höjd, placering, utformning och om den byggs nära tomtgräns.

En låg altan är normalt enklare än en hög altan som upplevs som en volymökning eller mer påverkar omgivningen. Altaner kan också beröras av regler om mur, plank, räcken, insynsskydd och placering nära gräns.

Murar och plank kan vara bygglovsbefriade om de håller sig under vissa höjder. Inom detaljplan krävs bygglov för mur, plank eller altan om höjden överstiger:

• Över 1,8 meter om åtgärden placeras inom 3,6 meter från en byggnad
• Över 1,2 meter om åtgärden placeras utanför 3,6 meter från en byggnad

Placering nära tomtgräns kan påverka – grannmedgivande kan behövas i vissa situationer.

Ändrad användning av en byggnad kräver normalt bygglov om användningen ändras väsentligt. Det finns undantag – exempelvis i vissa fall utanför detaljplan och utanför sammanhållen bebyggelse.

Ändrad användning kräver nästan alltid extra noggrann kontroll eftersom tekniska krav kan påverkas: brand, ventilation, tillgänglighet, hygien, buller och energikrav.

Det kan i vissa fall vara bygglovsbefriat att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Det kräver ofta anmälan och startbesked även om bygglov inte krävs.

Tekniska krav blir mycket viktiga: brandskydd mellan bostäder, ventilation, ljud, tillgänglighet, hygien, dagsljus och energikrav.

Mindre parkeringsplatser kan vara bygglovsbefriade om den sammanlagda markytan för parkering på fastigheten inte överstiger:

• 50,0 m² inom detaljplan
• 100,0 m² utanför detaljplan

Marklov, dagvattenhantering, utfart, trafiksäkerhet och detaljplan kan ändå behöva kontrolleras.

Mindre upplag, materialgårdar och fasta förvaringsanläggningar kan vara bygglovsbefriade. Bygglov krävs normalt om anläggningen är högre än 3,0 meter eller upptar större markyta än:

• 15,0 m² inom detaljplan
• 50,0 m² utanför detaljplan

Reglerna kan gälla materialupplag, förvaring, containrar och liknande – utformning och varaktighet påverkar bedömningen.

Master, torn, skorstenar och vindkraftverk kan vara bygglovsbefriade inom vissa gränser. Bygglov krävs normalt om de är högre än 20,0 meter över markytan eller placeras närmare tomtgränsen än anläggningens höjd över marken.

Andra tillstånd och prövningar kan krävas – t.ex. avseende miljö, säkerhet, flyg, grannar eller totalförsvar.

Mindre idrottsanläggningar kan i vissa fall vara bygglovsbefriade. Bygglov krävs normalt om idrottsanläggningen tillsammans med övriga idrottsanläggningar på fastigheten upptar mer än 1 500 m² markyta.

Motorbanor har särskilda regler och ska inte blandas ihop med vanliga mindre idrottsanläggningar.

Vissa rivningar är rivningslovsbefriade. Inom detaljplan krävs normalt rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader, men undantag finns – exempelvis för byggnader som får uppföras utan bygglov och som inte är särskilt värdefulla.

Rivning kan ändå kräva anmälan, kontrollplan och startbesked.

Marklov kan krävas för schaktning, fyllning och ändring av marknivå. Vissa markåtgärder kan vara marklovsbefriade, men du måste alltid kontrollera detaljplan, marknivåer, dagvatten, slänter, stödmurar och påverkan på grannar.

Även om en åtgärd inte kräver bygglov eller anmälan måste den vara korrekt projekterad och fackmässigt utförd. Exempel på tekniska krav som kan behöva uppfyllas:

• Konstruktion
• Bärförmåga, stadga och beständighet
• Brandskydd
• Ventilation
• Hygien, hälsa och miljö
• Fuktsäkerhet
• Energikrav
• Bullerskydd
• Säkerhet vid användning
• Tillgänglighet i vissa fall
• Dagsljus
• Vatten och avlopp
• Dagvattenhantering

Boverket understryker att även bygglovsbefriade åtgärder ska uppfylla reglerna, vara korrekt projekterade, dokumenterade på ett fackmässigt sätt och utförda fackmässigt. Det är därför klokt att ta fram tekniska handlingar även när bygglov inte krävs – särskilt vid större eller tekniskt mer komplicerade åtgärder.